Farliga vargar och bedrägliga maskhål – Produktion av risk i mediematerial om varg och barn
DOI:
https://doi.org/10.23984/fjhas.99434Keywords:
varg, barn, risk, media, kulturellt minne, maskhålAbstract
I artikeln analyseras en diskussion om vargen och dess existensberättigande som pågick i Österbottens Tidning under år 2018 i samband med att vargar rörde sig i trakten. Utgående från Paul Slovic analyseras hur tankegångar om risk byggs upp i materialet. Syftet för artikeln är att undersöka hur varg som risk produceras och hanteras i ett tidningsmaterial, med ett särskilt fokus på de roller som barnen tilldelas. Jag intresserar mig i synnerhet för tiden, och för vad som händer med den i dessa processer. En sammansmältning av Slovics tankar om risk och Heta Lähdesmäkis och Outi Ratamäkis analys av den farliga vargen som en diskursiv resurs i det kulturella minnet i Finland ger ett underlag för en analys av ett material som i sin helhet handlar om en konstruktion av risk för vargangrepp på barn. Jag föreslår termen ”maskhål” som ett alternativ till det som Lähdesmäki och Ratamäki kallar för tidshopp, för att visa på den cirkulära rörelsen i den nutida ständiga återkomsten till händelser som man själv inte upplevt – dödliga vargangrepp på barn i äldre tid. Maskhålet ger tillgång till vargangreppen oberoende av tid och plats, och jag ser de känslor som berättelserna genererar som den kraft som upprätthåller existensen av maskhålet. I processen synliggörs även vad jag kallar för barnets inneboende moraliska imperativ.
References
Tidningar
Anon. Österbottens tidning 7.4.2018; 10.4.2018; 18.4.2018; 3.10.2018; 9.10.2018; 18.10.2018; 24.10.2018.
Björklund, Jenny. 2018. ”Lövöbarn skjutsas på grund av vargoro. Barn i Lövö får skjuts till skolan på grund av varg.” Österbottens tidning 16.5.2018.
Eriksson, Heidi. 2018a. ”Elever hölls inne på grund av vargen.” Österbottens tidning 11.4.2018.
Eriksson, Heidi. 2018b. ”Oravaisvargar blir fall för barnskyddet/Gör barnskyddsanmälan på grund av vargarna.” Österbottens tidning 10.10.2018.
Henriksson, Anna-Maja. 2018. ”Vargen kommer alltför nära!” Österbottens tidning 4.3.2018.
Lillkvist, Marcus. 2018a. ”Vargrisken vardag för skogsarbetaren/Har mött tre vargar, bär yxan i stöveln.” Österbottens tidning 28.1.2018.
Lillkvist, Marcus. 2018b. ”Klockan varnar för vargen.” Österbottens tidning 5.4.2018.
Lillkvist, Marcus. 2018c. ”Nekades utökad skolskjuts.” Österbottens tidning 23.9.2018.
Myntti, Kenneth. 2019. ”Myndigheterna ska agera vid fara.” Österbottens tidning 7.4.2018.
Nygård, Sofia. 2018: ”Varg stryker omkring skola i Oravais.” Österbottens tidning 29.9.2018.
Stagnäs, Mayvor. 2018: ”Vi och vargen. Biologen: Vargen skrämmer med sin intelligens. Filosofen: Debatten om vargen osaklig.” Österbottens tidning 7.10.2018.
Artiklar
Ahmed, Sara. 2004. The cultural politics of emotion. London & New York: Routledge.
Aronsson, Peter. 2004. Historiebruk. Att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur.
Arx, Manuela von, Ilona Imoberdorf och Urs Breitenmoser. 2020. ”How to communicate wolf? Communication between the authorities and the population when wolves appear.” I Encounters with wolves. Dynamics and future, redigerad av Marlis Heyer och Susanne Hose, 123–136. Budyšin: Serbski Institut.
Bisi, Jukka. 2010. Suomalaisen susikonfliktin anatomia. Uleåborg: Uleåborgs universitet. http://jultika.oulu.fi/files/isbn9789514261473.pdf
Bobbé, Sophie. 2006. ”From the zoning project to T. measures. The divergent conceptions of the territorial management of wolves in the Alpine Arc.” Journal of alpine research, 4: 119–128. https://www.persee.fr/doc/rga_0035-1121_2006_num_94_4_5597
Breitenmoser, Urs. 1998. ”Large predators in the Alps. The fall and rise of man’s competitors.” Biological Conservation, 83, no. 3: 279–289. https://doi.org/10.1016/S0006-3207(97)00084-0
Davies, Karen. 1987. ”Manlig tid och kvinnors verklighet.” Tidskrift för genusvetenskap. 4: 26–41.
Dirke, Karin. 2015. ”Where is the big bad wolf? Notes and narratives on wolves in Swedish newspapers during the eighteen and nineteen centuries.” I A fairytale in question. Historical interactions between humans and wolves, redigerad av Patrick Masius och Jana Sprenger, 101–118. Cambridge: The White Horse Press.
Dundes, Alan. 1989. Little Red Ridinghood. A casebook. Madison: The University of Wisconsin Press.
Ehret, Sebastian. 2020. ”Understanding the return of wolves. An educational scheme for discussing a multidimensional phenomenon.” I Encounters with wolves. Dynamics and future, redigerad av Marlis Heyer och Susanne Hose, 137–155. Budyšin: Serbski Institut.
Eriksson, Göran och Johan Östman. 2010. ”Receptionsanalys.” I Metoder i kommunikationsvetenskap, redigerad av Mats Ekström och Larsåke Larsson, 305–330. Lund: Studentlitteratur.
Erll, Astrid. 2008. ”Cultural memory studies. An introduction.” I Cultural memory studies. An international and interdisciplinary handbook, redigerad av Astrid Erll och Ansgar Nüring, 1–15. Berlin: De Gruyter.
Essen, Erica von. 2016. In the gap between legality and legitimacy. Illegal hunting in Sweden as a crime of dissent. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.
Fagerlund, Rainer, Kurt Jern och Nils Erik Villstrand. 2001. Finlands historia 2. Helsingfors: Schildts.
Figari, Helene och Ketil Skogen. 2011. ”Social representations of the wolf.” Acta Sociologica, 54, no. 4: 317–332. https://doi.org/10.1177/0001699311422090
Gillis, Herlitz och Per Peterson. 2011. Vargen. Kramdjur eller hatobjekt. Malmö: Liber.
Henriksson, Blanka och Andreas Häger. 2017. ”Tidningsdebatt om hot mot den finlandssvenska minoriteten.” I Föreställda finlandssvenskheter. Intersektionella perspektiv på det svenska i Finland, redigerad av Sven-Erik Klinkmann, Blanka Henriksson och Andreas Häger, 57–83. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet.
Hermann, Pernille och Stephen Mitchell. 2013. ”Constructing the past. Introductory remarks.” Scandinavian Studies, 85, no. 3: 261–266. DOI: 10.1353/scd.2013.0031
Heyer, Marlis och Susanne Hose, redaktörer. 2020. Encounters with wolves. Dynamics and future. Budyšin: Serbski Institut.
Hiedanpää, Juha, Jani Pellikka och Sanna Ojalammi. 2016. ”Meet the parents. Normative emotions in Finnish wolf politics.” TRACE: Finnish Journal for Human-Animal Studies, 2: 4–27. https://trace.journal.fi/article/view/53412
Kverndokk, Kyrre. 2020. ”Talking about your generation. ‘Our Children’ as a trope in climate change discourse.” Ethnologia Europaea, 50, no. 1: 145–158. doi: https://doi.org/10.16995/ee.974
Linnell, John och Julien Alleau. 2016. ”Predators that kill humans. Myth, reality, context and the politics of wolf attacks on people.” I Problematic wildlife. A cross-disciplinary approach, redigerad av Francesco Angelici, 357–371. Cham: Springer.
Linnell, John och Tore Bjerke. 2003. Rädslan för vargen. En tvärvetenskaplig utredning. Viltskadecenter & NINA/NIKU. Stiftelsen för naturforskning og kulturminne. https://www.viltskadecenter.se/pdfs/Radslan_for_vargen.pdf
Lähdesmäki, Heta. 2020. Susien paikat. Ihminen ja susi 1900-luvun Suomessa. Jyväskylä: Jyväskylä universitet.
Lähdesmäki, Heta och Outi Ratamäki. 2015. ”Kykenemmekö luopumaan susifetissistä? Kriittinen luenta suomalaisesta susihistoriasta.” I Suden kanssa, redigerad av Juha Hiedanpää och Outi Ratamäki, 16–41. Rovaniemi: Lapplands universitetspress. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-310-981-0
Masius, Patrick och Jana Sprenger, redaktörer. 2015. A fairytale in question. Historical interactions between humans and wolves. Cambridge: The White Horse Press.
Mech, David. 1995. ”The challenge and opportunity of recovering wolf populations.” Conservation Biology, (april): 270–278. https://www.jstor.org/stable/2386772
Midgley, Mary. 1996. Beast and man. The roots of human nature. London & New York: Routledge.
NE [online]. Nationalenycklopedin, uppslagsordet ”maskhål”. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/maskhål
Nie, Martin. 2003. Beyond wolves. The politics of wolf recovery and management. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Nilsson, Fredrik och Lena Marander-Eklund. 2018. ”Under ytan. Kulturanalyser av det bortglömda, dolda och triviala.” Budkavlen, 97: 1-10.
Ojalammi, Sanna. 2015: ”Susi, tunteet, ja tila.” Maaseudun uusi aika, 1: 5–18. http://www.mua-lehti.fi/arkisto/1_15/ojalammi.pdf
Ojalammi, Sanna och Nicholas Blomley. 2015. ”Dancing with wolves. Making legal territory in a more-than-human world.” Geoforum, 62 (juni): 51–60. https://doi.org/10.1016/j.geoforum.2015.03.022
Peterson, Eric och Kristin Langellier. 2006. ”The performance turn in narrative studies.” Narrative Inquiry, 16, no. 1: 173–180. https://doi.org/10.1075/ni.16.1.22pet
Pohja-Mykrä, Mari. 2014: Vahinkoeläinsodasta psykologiseen omistajuuteen. Petokonfliktien historiallinen tausta ja nykypäivän hallinta. Åbo: Åbo universitet. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-8515-4
Ratamäki, Outi. 2009. Yhteiskunnallinen kestävyys ja hallinta suomalaisessa susipolitiikassa. Joensuu: Joensuu universitet. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-219-232-5
Redpath, Stephen et al. 2013. ”Understanding and managing conservation conflicts.” Trends in Ecology & Evolution, 28, no. 2: 102–109. https://doi.org/10.1016/j.tree.2012.08.021
Skogen, Ketil och Olve Krange. 2003. ”A Wolf at the Gate. The anti carnivore alliance and the symbolic construction of community.” Sociologica Ruralis, 43, no. 3: 309–325. https://doi.org/10.1111/1467-9523.00247
Skogen, Ketil, Olve Krange och Helene Figari. 2013. Ulvekonflikter. En sociologisk studie. Oslo: Akademika.
Slovic, Paul. 2010. ”The psychology of risk.” Saúde Soc, 19, no. 4: 731–747. https://doi.org/10.1590/S0104-12902010000400002
Strand, Karin. 2016. Brott, tiggeri och brännvinets fördärv. Studier i socialt orienterade visor i skillingtryck. Möklinta: Gidlunds.
Strandén-Backa, Sofie. 2020a. ”Förföljd av vargar. Vargens mytiska funktion i framställningar av vargöverfall.” Svenska landsmål och svenskt folkliv, 142: 121–140.
Strandén-Backa, Sofie. 2020b. ”’Bara en fot och en känga’. Vargdödade barn i Finland i folktradition och mediematerial.” Budkavlen, 99: 63–89. https://journal.fi/budkavlen/article/view/99531/57189
Taylor, Stephanie. 2006: ”Narrative as construction and discursive resource.” Narrative Inquiry, 16, no. 1: 94–102. DOI: 10.1075/ni.16.1.13tay
Downloads
Published
Issue
Section
License
Copyright (c) 2021 Sofie Strandén-Backa

This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.
When sending a manuscript the author(s) accept the digital publishing contract (please open the link and read it!). The publishing contract covers the publication of the manuscript on the digital versions of the Trace journal according to the Open Access principles and the terms of the Creative Commons Attribution 4.0 license [https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/]. (NB! Changed on January 28, 2020!) The conditions allow the author to retain copyright to his/her work and anyone to copy and distribute it for free in any medium and form, changed or unchanged provided that appropriate credit to author(s) is given, a link provided to the license, and any changes are indicated. Information on copyright issues in Finland is given by Kopiosto.
Trace is a scientific journal that doesn't pursue economic gain. Instead, the purpose of the publishing contract is to acknowledge the moral rights of the author(s) to their work and make possible the distribution of results of scientific research in the Trace journal in print as well as in digital form.
The license concerning the metadata of published articles is Creative Commons CC0 1.0 Universal (CC0 1.0).
More information about open science in Finland:
